Hoppa till innehållet
TRACEKEEPERS
Meny
Svenska

Välj språk

Ditt Tracekeepers-konto

← Återgå till samlingen

PORT 02 · GREKISKA KOLONIER OCH FÖRMEDLING

Grekiska Egeiska havet

Ullastret och Emporion: iberer och greker i kontakt

Ullastret var en iberisk stad som handlade med Emporion, en grekisk koloni.

Museidokumentation · fritt tillgänglig läsning utan konto.

ANGIVEN VISUELL REKONSTRUKTION · AI-GENERERAD BILD · TRACEKEEPERS

Genererad rekonstruktion · Uttryckligen angiven visuell hypotes

Uttryckligen angiven visuell rekonstruktion; varken ett fotografi av originalet eller ett dokumentärt belägg.

Representativ bild av porten från den iberiska världen till grekiska Egeiska havet
ANGIVEN VISUELL REKONSTRUKTION · AI-GENERERAD BILD · TRACEKEEPERS

Genererad rekonstruktion · Uttryckligen angiven visuell hypotes

Uttryckligen angiven visuell rekonstruktion; varken ett fotografi av originalet eller ett dokumentärt belägg.

Varför denna port leder till ett annat museum

Den grekiska kolonin Emporion, knuten till Massalias fokaiska nätverk från början av 6:e århundradet f.Kr., förband det iberiska nordöst med grekiska kretslopp för vin, servis, mynt och bilder; utbytet nådde andra regioner genom mellanhänder.

I området kring Emporion samexisterade grekiska och inhemska miljöer med föränderliga allianser, beroenden och kulturella översättningar. Importvarorna cirkulerade inte oförändrade: Bruk och betydelse berodde på varje mottagarsamhälle.

Ullastret var en iberisk stad hos indigeterna, även kallade indiketerna, i dagens Empordà. Murarna, husen, templen och cisternerna, behållare för att samla vatten, visar ett stadssamhälle. Staden bedrev omfattande handel med Emporion, den grekiska kolonin vid dagens Empúries. Den relationen förklarar det grekiska inflytandet i Ullastret.

Anslutningstid: Från ≈575 f.Kr.; blomstringstid under 6:e–4:e århundradet f.Kr.

INNAN DU GÅR IN

En första blick på Greker

Hitta rätt i tiden, utforska förändringarna och välj nästa steg.

När
Från den minoiska fasen ≈3100 f.Kr. · EUROPA OCH EGEISKA HAVET
Var
Kreta, det grekiska fastlandet, Egeiska havets öar och sammanlänkade medelhavssamhällen
Vad denna samling omfattar
Egeiska kulturer, stadsstater och kungariken från olika epoker

Denna vandring förenar olika samhällen som levde kring Egeiska havet: minoiska Kreta, de mykenska kungarikena och, århundraden senare, de grekiska städerna. Palatsen i Knossos och Mykene hör inte till samma tid som Perikles Aten. Däremellan skedde befolkningsförändringar, kriser och nya sätt att organisera det gemensamma livet.

Historien slutar inte heller i Aten. Grekiska samhällen spreds längs Medelhavets och Svarta havets kuster; Alexanders erövringar och de hellenistiska kungarikena öppnade en ny fas av kontakter. Att följa en tavla, ett kärl, en staty eller ett mynt hjälper oss att förstå vad som förändrades och vad som bevarades. Att dela språk, gudar eller seder innebar inte att leva under en enda regering.

PLATSEN SPELAR ROLL

Området och dess förbindelser

De minoiska och mykenska centren, de grekiska städerna och de hellenistiska kungarikena hade olika utbredning. En karta över Alexanders expansion kan inte användas för att placera Knossos värld eller alla grekiska städer.

EN HISTORIA AV FÖRÄNDRING

De viktigaste perioderna

Dateringarna är ungefärliga. Perioderna hjälper oss att orientera oss i det förflutna, men deras gränser var inte alltid desamma i alla regioner.

  1. ca 3100–1900 f.Kr.

    Förpalatiala Kreta

    Kretensiska byar, gravar och verkstäder knyts samman över Egeiska havet; denna fas kan ännu inte kallas en minoisk stat.

  2. ca 1900–1700 f.Kr.

    De första minoiska palatsen

    Knossos, Faistos och andra centra organiserar lagring och ritualer; en gemensam huvudstad för hela Kreta är inte påvisad.

  3. ca 1700–1450 f.Kr.

    Nypalatialt nätverk

    Kretensiskt materiellt inflytande når öar och kuster i Egeiska havet; kartan visar ett maritimt nätverk, inte ett sjövälde med belagda gränser.

  4. ca 1450–1200 f.Kr.

    Mykensk förvaltning

    Grekisktalande centra på fastlandet och Knossos använder Linear B; mykenskt inflytande och kontroll gör inte minoer och mykenare till en enda identitet.

Fortsätt berättelsen: 4 etapas más

  1. ca 1200–800 f.Kr.

    Världen efter palatsen

    Palatsarkiven försvinner och befolkningarna omorganiserar bosättningar och nätverk; det finns inget mänskligt eller kulturellt tomrum.

  2. ca 800–480 f.Kr.

    Poleis och arkaisk kolonisation

    Grekiska samhällen grundar bosättningar kring Medelhavet och Svarta havet; varje polis är självständig och rutterna bildar inget nationellt territorium.

  3. ca 480–323 f.Kr.

    Förbund, krig och Makedonien

    Aten, Sparta, Thebe och Makedonien bildar på varandra följande inflytelsesfärer; ingen av dem representerar alla grekiska samhällen.

  4. 323–30 f.Kr.

    Hellenistiska kungariken

    Alexanders efterträdare styr olika territorier; grekiskt språk och grekisk kultur sprids utan att skapa en enda hellensk stat.

BORTOM DATUMEN

Hur människor levde och såg världen

Från palats till städer och kungariken

De minoiska och mykenska centren förenade makt, förråd och förvaltning. Långt senare hade de grekiska städerna olika styrelseskick: den atenska demokratin var ett av dem, med politiskt deltagande förbehållet manliga medborgare. Efter Alexander grundade hans efterträdare stora kungariken, medan vissa städer sökte självstyre genom allianser. Inget enskilt styrelseskick förklarar hela vandringen.

Det som hände i husen

Matlagning, matförvaring, spinning och vävning var nödvändiga arbeten även där det fanns stora palats och tempel. Bilder från det klassiska Grekland visar hushållsarbete, besök vid fontäner och deltagande i firanden. Social ställning, kön och plats präglade livet: en atensk scen beskriver inte på samma sätt en familj på Kreta, i Sparta eller i en hellenistisk stad.

Bygga, tillverka och föra räkenskaper

Egeiska hantverkare arbetade med keramik, sten och metaller. Mykenarna byggde befästningar och dräneringssystem, och deras skrivare registrerade varor på tavlor med Linear B, en skrift som återger forngrekiska. Århundraden senare förenade templen planering, stenhuggeri och dekoration. Att jämföra dessa verk hjälper oss att förstå den kunskap och det arbete de krävde, bortom det monumentala utseendet.

Platser och högtider för möten med gudarna

På minoiska Kreta förekom rituell verksamhet i palats, grottor och på bergstoppar. I den senare grekiska världen ingick tempel, altare och helgedomar i städer och landsbygd. Högtiderna på platser som Olympia och Delfi samlade besökare från olika samhällen. Offergåvorna gör det möjligt att urskilja böner och tacksägelser; berättelserna om gudar och hjältar hjälper oss att förstå bilderna, men ersätter inte varje plats historia.

Havet förenade hamnar, människor och idéer

Varor färdades genom Egeiska havet långt före det klassiska Grekland. Mykenska kärl hittas långt från de verkstäder där de tillverkades. Under senare perioder utvidgade grekiska bosättningar i Italien, Sicilien, Mindre Asien och längs andra kuster nätverken. Möten med lokalbefolkningar innebar utbyte men också konflikter. Att hitta ett grekiskt kärl räcker inte för att hävda att platsen styrdes av greker.

Musik och teater inför en publik

Musik åtföljde högtider, bröllop, begravningar och banketter. Bilder av instrument, inskrifter och vissa notationsfragment gör det möjligt att studera den. I Aten var teaterföreställningarna knutna till Dionysosfester: tragedier och komedier presenterade berättelser och problem inför en samlad gemenskap. I den hellenistiska världen förändrades också publiken, uppdragen och sätten att framställa människor.

MÄNNISKOR OCH VITTNESMÅL

Möt huvudpersonerna

Posterna skiljer mellan historiska personer, avbildningar och rekonstruktioner. De förklarar sammanhanget, de tillgängliga källorna och kopplingarna till andra personer.

Strabon

Strabon beskrev platser han besökte och andra han kände genom andras berättelser, däribland Iberien.

Läs faktasidan

TITTA NÄRMARE

Föremål och platser att börja med

Ett urval från målmuseet. Öppna varje post för att läsa dokumentationen och se bilderna.

DET SOM FINNS KVAR

Arvet och det vi fortfarande undersöker

Teatern, bilderna av gudar och hjältar och många sätt att bygga och framställa kroppen förändrades när de överfördes till andra samhällen. Rom var en av de viktigaste mottagarna. Kontinuiteten var ingen oförändrad kopia: konstnärer, härskare och betraktare gav dem nya användningar.

VÄLJ DITT NÄSTA STOPP

I detta museum

Källor till introduktionen

Varje tema länkar till sin dokumentation. Den fullständiga bibliografin samlar även källor till kronologin, personerna och kopplingen mellan museerna.

Se alla källor och referenser →

Vad vi vet och vad vi tolkar

Dokumenterad historisk koppling: Den grekiska kolonin Emporion, knuten till Massalias fokaiska nätverk från början av 6:e århundradet f.Kr., förband det iberiska nordöst med grekiska kretslopp för vin, servis, mynt och bilder; utbytet nådde andra regioner genom mellanhänder. Kuratoriskt förbehåll: Porten leder till ett museum som omfattar minoiska, mykenska och grekiska faser, men den dokumenterade iberiska kontakten gäller främst den arkaiska och klassiska grekiska världen. Den bevisar inte direkta relationer med minoiska eller mykenska palats. Ullastret är en iberisk stad med grekiskt inflytande; den grekiska grundläggningen är Emporion.

Katalogdata

Kontinent
Europa
Destinationsmuseum
Museet för det minoiska, mykenska och grekiska Egeiska havet
Skäl till kopplingen
Den grekiska kolonin Emporion, knuten till Massalias fokaiska nätverk från början av 6:e århundradet f.Kr., förband det iberiska nordöst med grekiska kretslopp för vin, servis, mynt och bilder; utbytet nådde andra regioner genom mellanhänder.
Kontaktperiod
Från ≈575 f.Kr.; blomstringstid under 6:e–4:e århundradet f.Kr.
Förbehåll
Porten leder till ett museum som omfattar minoiska, mykenska och grekiska faser, men den dokumenterade iberiska kontakten gäller främst den arkaiska och klassiska grekiska världen. Den bevisar inte direkta relationer med minoiska eller mykenska palats. Ullastret är en iberisk stad med grekiskt inflytande; den grekiska grundläggningen är Emporion.

En närmare titt

Cirka 2 min läsning · Avsnitt: 3. Fördjupad läsning och källor · gratis tillgång. Registrerad redaktionell granskning: .

En mellanhand med iberiskt namn

Ett grekiskt brev på bly hittat i Empúries nämner två gånger en person vars namn ofullständigt bevarats som Basped[. Joan Ferrer anser en analys som iberiskt namn troligare än det äldre feniciska förslaget. Personen deltar som mellanhand i maritima affärer i ett dokument som nämner vin bland de utbytta produkterna. Ett annat grekiskt blydokument, från Pech Maho, registrerar iberiska namn bland vittnen till betalningar. Inskrifterna låter oss därmed urskilja konkreta funktioner inom utbytet: transportera, förhandla och bestyrka transaktioner, utöver att ta emot varor.

Ullastret: en stad hos indigeterna

Puig de Sant Andreu bevarar murar, gator, bostäder och tempel från en stad som organiserade indigeternas, även kallade indiketernas, territorium. Jordbruk, boskapsskötsel och nyttjande av gruvor och stenbrott bar upp verksamheten. Handeln med Empúries gjorde det möjligt att sälja lokala produkter och ta emot varor från andra regioner. Cisternerna, behållare uthuggna i berget för att samla vatten, visar lösningar jämförbara med dem i den grekiska kolonin. Dessa kontakter förklarar grekiskt inflytande på ett iberiskt samhälle.

Emporion: var den grekiska grundläggningen finns

Grekerna grundade Emporion under 6:e århundradet f.Kr. Den första kärnan kallades Palaià Polis, gammal stad. Detta ursprung gäller Emporion, vid dagens Empúries. När resterna jämförs med Ullastret bör grekiska kolonisatörers ankomst till Emporion skiljas från handel och upptagande av vissa grekiska praktiker i en iberisk stad.

Läge och territorium

Verklig fysisk karta över världen med vägar för mänsklig evolutionVärldens nutida kustlinje från Natural Earth i ekvirektangulär projektion. Överlappande fotspår gör att du kan navigera genom varje milstolpe.Kartunderlag: Natural Earth 1:110m · allmän egendom · dagens kustlinje som referens

REGIONALT OMFATTNING

Kreta, Egeiska havet och det grekiska fastlandet; museet börjar med den minoiska fasenKreta, Egeiska havet och det grekiska fastlandet; museet börjar med den minoiska fasen. Markeringen visar områdets ungefärliga mitt, inte en gräns eller en exakt punkt.

Kulturella kopplingar

Gå in i museet för det minoiska, mykenska och grekiska Egeiska havet och fortsätt denna koppling →

Källor och referenser

Utforska kopplingen vidare i museet för det minoiska, mykenska och grekiska Egeiska havet

DITT NÄSTA BESÖK

Utforska Greker

Samma samling, två sätt att utforska. Välj hur du vill fortsätta.

Gå in i 3D-museetGå genom salarna och utforska i din egen takt.Med gratiskontoVisa museets föremålssidorUtforska samlingen, dess bilder och historiska källor.Gratis läsning · inget konto behövs

Tyckte du om den här föremålssidan?

Din åsikt hjälper oss att förbättra museet. Du kan ändra den när du vill.

Laddar din recension...