PORT 04 · EUROPA · KONTAKT
Greker
Anatolien och frågan om Ahhiyawa
Fortsätt i museet över greker
Museidokumentation · fritt tillgänglig läsning utan konto.
Genererad rekonstruktion · Uttryckligen angiven visuell hypotes
Uttryckligen angiven visuell rekonstruktion; varken ett fotografi av originalet eller ett dokumentärt belägg.
Varför denna port leder till ett annat museum
Hettitisk korrespondens placerar Ahhiyawa och dess företrädare i striderna i västra Anatolien under mykensk tid.
Varför denna port kräver försiktighet: Ahhiyawa förknippas allmänt med den akajiska världen, men dess politiska utsträckning och huvudstad är fortfarande inte säkert lokaliserade.
Anslutningstid: 1300–1200-talen f.Kr.
INNAN DU GÅR IN
En första blick på Greker
Hitta rätt i tiden, utforska förändringarna och välj nästa steg.
- När
- Från den minoiska fasen ≈3100 f.Kr. · EUROPA OCH EGEISKA HAVET
- Var
- Kreta, det grekiska fastlandet, Egeiska havets öar och sammanlänkade medelhavssamhällen
- Vad denna samling omfattar
- Egeiska kulturer, stadsstater och kungariken från olika epoker
Denna vandring förenar olika samhällen som levde kring Egeiska havet: minoiska Kreta, de mykenska kungarikena och, århundraden senare, de grekiska städerna. Palatsen i Knossos och Mykene hör inte till samma tid som Perikles Aten. Däremellan skedde befolkningsförändringar, kriser och nya sätt att organisera det gemensamma livet.
Historien slutar inte heller i Aten. Grekiska samhällen spreds längs Medelhavets och Svarta havets kuster; Alexanders erövringar och de hellenistiska kungarikena öppnade en ny fas av kontakter. Att följa en tavla, ett kärl, en staty eller ett mynt hjälper oss att förstå vad som förändrades och vad som bevarades. Att dela språk, gudar eller seder innebar inte att leva under en enda regering.
PLATSEN SPELAR ROLL
Området och dess förbindelser
De minoiska och mykenska centren, de grekiska städerna och de hellenistiska kungarikena hade olika utbredning. En karta över Alexanders expansion kan inte användas för att placera Knossos värld eller alla grekiska städer.
EN HISTORIA AV FÖRÄNDRING
De viktigaste perioderna
Dateringarna är ungefärliga. Perioderna hjälper oss att orientera oss i det förflutna, men deras gränser var inte alltid desamma i alla regioner.
ca 3100–1900 f.Kr.
Förpalatiala Kreta
Kretensiska byar, gravar och verkstäder knyts samman över Egeiska havet; denna fas kan ännu inte kallas en minoisk stat.
ca 1900–1700 f.Kr.
De första minoiska palatsen
Knossos, Faistos och andra centra organiserar lagring och ritualer; en gemensam huvudstad för hela Kreta är inte påvisad.
ca 1700–1450 f.Kr.
Nypalatialt nätverk
Kretensiskt materiellt inflytande når öar och kuster i Egeiska havet; kartan visar ett maritimt nätverk, inte ett sjövälde med belagda gränser.
ca 1450–1200 f.Kr.
Mykensk förvaltning
Grekisktalande centra på fastlandet och Knossos använder Linear B; mykenskt inflytande och kontroll gör inte minoer och mykenare till en enda identitet.
Fortsätt berättelsen: 4 etapas más
ca 1200–800 f.Kr.
Världen efter palatsen
Palatsarkiven försvinner och befolkningarna omorganiserar bosättningar och nätverk; det finns inget mänskligt eller kulturellt tomrum.
ca 800–480 f.Kr.
Poleis och arkaisk kolonisation
Grekiska samhällen grundar bosättningar kring Medelhavet och Svarta havet; varje polis är självständig och rutterna bildar inget nationellt territorium.
ca 480–323 f.Kr.
Förbund, krig och Makedonien
Aten, Sparta, Thebe och Makedonien bildar på varandra följande inflytelsesfärer; ingen av dem representerar alla grekiska samhällen.
323–30 f.Kr.
Hellenistiska kungariken
Alexanders efterträdare styr olika territorier; grekiskt språk och grekisk kultur sprids utan att skapa en enda hellensk stat.
BORTOM DATUMEN
Hur människor levde och såg världen
Från palats till städer och kungariken
De minoiska och mykenska centren förenade makt, förråd och förvaltning. Långt senare hade de grekiska städerna olika styrelseskick: den atenska demokratin var ett av dem, med politiskt deltagande förbehållet manliga medborgare. Efter Alexander grundade hans efterträdare stora kungariken, medan vissa städer sökte självstyre genom allianser. Inget enskilt styrelseskick förklarar hela vandringen.
Det som hände i husen
Matlagning, matförvaring, spinning och vävning var nödvändiga arbeten även där det fanns stora palats och tempel. Bilder från det klassiska Grekland visar hushållsarbete, besök vid fontäner och deltagande i firanden. Social ställning, kön och plats präglade livet: en atensk scen beskriver inte på samma sätt en familj på Kreta, i Sparta eller i en hellenistisk stad.
Bygga, tillverka och föra räkenskaper
Egeiska hantverkare arbetade med keramik, sten och metaller. Mykenarna byggde befästningar och dräneringssystem, och deras skrivare registrerade varor på tavlor med Linear B, en skrift som återger forngrekiska. Århundraden senare förenade templen planering, stenhuggeri och dekoration. Att jämföra dessa verk hjälper oss att förstå den kunskap och det arbete de krävde, bortom det monumentala utseendet.
Platser och högtider för möten med gudarna
På minoiska Kreta förekom rituell verksamhet i palats, grottor och på bergstoppar. I den senare grekiska världen ingick tempel, altare och helgedomar i städer och landsbygd. Högtiderna på platser som Olympia och Delfi samlade besökare från olika samhällen. Offergåvorna gör det möjligt att urskilja böner och tacksägelser; berättelserna om gudar och hjältar hjälper oss att förstå bilderna, men ersätter inte varje plats historia.
Havet förenade hamnar, människor och idéer
Varor färdades genom Egeiska havet långt före det klassiska Grekland. Mykenska kärl hittas långt från de verkstäder där de tillverkades. Under senare perioder utvidgade grekiska bosättningar i Italien, Sicilien, Mindre Asien och längs andra kuster nätverken. Möten med lokalbefolkningar innebar utbyte men också konflikter. Att hitta ett grekiskt kärl räcker inte för att hävda att platsen styrdes av greker.
Musik och teater inför en publik
Musik åtföljde högtider, bröllop, begravningar och banketter. Bilder av instrument, inskrifter och vissa notationsfragment gör det möjligt att studera den. I Aten var teaterföreställningarna knutna till Dionysosfester: tragedier och komedier presenterade berättelser och problem inför en samlad gemenskap. I den hellenistiska världen förändrades också publiken, uppdragen och sätten att framställa människor.
MÄNNISKOR OCH VITTNESMÅL
Möt huvudpersonerna
Posterna skiljer mellan historiska personer, avbildningar och rekonstruktioner. De förklarar sammanhanget, de tillgängliga källorna och kopplingarna till andra personer.
Perikles
Perikles var en central gestalt i Aten under en tid av stora offentliga byggnadsprojekt och konflikter.
Läs faktasidanPlaton
Platon lade fram sina filosofiska frågor och idéer genom dialoger mellan personer.
Läs faktasidanAristoteles
Aristoteles grundade Lykeion; hans verk har nått oss genom senare avskrifter och utgåvor.
Läs faktasidanStrabon
Strabon beskrev platser han besökte och andra han kände genom andras berättelser, däribland Iberien.
Läs faktasidanTITTA NÄRMARE
Föremål och platser att börja med
Ett urval från målmuseet. Öppna varje post för att läsa dokumentationen och se bilderna.
Akrotiri
Målningarna och keramiken från Thera visar kontakter mellan Kreta och andra öar i Egeiska havet.
Läs faktasidanDen attiska kratern som fick ett nytt liv i Cástulo
Ett kärl tillverkat i Attika kom till Cástulo och användes i en iberisk begravning.
Läs faktasidanKärlet från Kul-Oba
En verkstad i grekisk tradition avbildade skytiska gestalter på ett kärl avsett för en skytisk grav.
Läs faktasidanDET SOM FINNS KVAR
Arvet och det vi fortfarande undersöker
Teatern, bilderna av gudar och hjältar och många sätt att bygga och framställa kroppen förändrades när de överfördes till andra samhällen. Rom var en av de viktigaste mottagarna. Kontinuiteten var ingen oförändrad kopia: konstnärer, härskare och betraktare gav dem nya användningar.
VÄLJ DITT NÄSTA STOPP
I detta museum
Källor till introduktionen
Varje tema länkar till sin dokumentation. Den fullständiga bibliografin samlar även källor till kronologin, personerna och kopplingen mellan museerna.
Se alla källor och referenser →Vad vi vet och vad vi tolkar
Beläggsnivå för förbindelsen: medelhög. Porten beskriver kontakt; den gör inte två skilda kulturer till en och förutsätter ingen automatisk etnisk kontinuitet.
Katalogdata
- Kontaktperiod
- 1300–1200-talen f.Kr.
- Destinationsmuseum
- Greker: från minoiska Kreta till den hellenska världen
- Typ av koppling
- kontakt
- Beläggsnivå
- medelhög
- Destinationsregion
- Europa och Egeiska området
En närmare titt
Cirka 1 min läsning · Avsnitt: 1. Fördjupad läsning och källor · gratis tillgång. Registrerad redaktionell granskning: .
Talarens identitet förändrar en diplomatisk läsning
Det så kallade Tawagalawa-brevet har skapat diskussion till och med om vem en begäran om vasallskap i början avser. En studie i Anatolian Studies tar upp förslaget att identifiera den sökande som Piyamaradu, huvudperson i stora delar av dokumentet, och inte nödvändigtvis Tawagalawa. Problemet visar att kopplingen till Ahhiyawa beror på läsningen av hänvisningar och ämbeten i ett fragmentariskt brev. Det räcker inte att känna igen namn som påminner om den akajiska världen: att rekonstruera vem som agerade och med vilken auktoritet förändrar den historiska berättelsen.
- Forskning · Anatolian Studies · The Hittite Title tuhkanti-Besöket har registrerats: .
Läge och territorium
REGIONALT OMFATTNING
Kreta, Egeiska havet och det grekiska fastlandet; museet börjar med den minoiska fasenKreta, Egeiska havet och det grekiska fastlandet; museet börjar med den minoiska fasen. Markeringen visar områdets ungefärliga mitt, inte en gräns eller en exakt punkt.Kulturella kopplingar
Källor och referenser
- British Museum · Treaty of Muwattalli II and Alaksandu
- British Museum · Wiluša, Ahhiyawa och gränserna för deras koppling till Troja
- Hethitologie-Portal Mainz · Catalogue des Textes Hittites
- Ashmolean Museum — Aegean World gallery
- Anatolian Studies · The Hittite Title tuhkanti-
- UNESCO · Mykene och Tiryns
- The Met · Aten, dess institutioner och gestalten Theseus
- The Met · den hellenistiska världen och dess traditioner
- The Met · minoiska Kreta
- The Met · kvinnor och vardagsliv i det klassiska Grekland
- The Met · mykensk civilisation
- The Met · arkitektur i antikens Grekland
- The Met · grekiska gudar och religiösa praktiker
- The Met · grekisk kolonisation och utbyte
- The Met · musik i antikens Grekland
- The Met · teater i antikens Grekland
- British Museum · byst av Perikles med inskrift, 1805,0703.91
- The Met · Chiton, peplos, himation
- The Met · Marmorstaty av en kvinna
- The Met · studie av grekisk-romerska porträttyper
- British Museum · biografiskt register och visuellt korpus om Aristoteles
- Cambridge · inledning till Strabo’s Cultural Geography (2005)
- Strabon · Geografi XVII.1.38 och XVII.1.46, Jones, Loeb
- Bildens ursprung och licens
DITT NÄSTA BESÖK
Utforska Greker
Samma samling, två sätt att utforska. Välj hur du vill fortsätta.
Tyckte du om den här föremålssidan?
Din åsikt hjälper oss att förbättra museet. Du kan ändra den när du vill.
Laddar din recension...