Svenska
Español
English
Français
Italiano
Deutsch
Русский
Português
Polski
Română
Norsk bokmål
Suomi
Türkçe
العربية
简体中文
한국어
हिन्दी
ΕλληνικάINLEDANDE ATLAS · KNUTPUNKTER OCH RUTTER
Karta över Sumer
Atlas över Sumer
Placera de sumeriska städerna och deras utbytesrutter över Persiska viken.
Museidokumentation · fritt tillgänglig läsning utan konto.
Redaktionell visualisering · Överensstämmelse i kontext
Angiven redaktionell visualisering baserad på kartografin och postens källor; inte en exakt historisk gräns.
Historia och sammanhang
Kartan börjar med Ubaidbyar och nätverk och låter dig gå genom 8 faser. De dokumenterade platserna — Eridu, Uruk, Ur — visas bara när de hjälper till att förstå den aktiva perioden.
Sumer var ett nätverk av stadsstater; linjerna visar cirkulation, inte en enda huvudstad eller en stabil gräns.
Vad vi vet och vad vi tolkar
Kustlinjen kommer från Natural Earth. Lagren skiljer mellan ursprung, kärna, direkt kontroll, inflytande, nätverk, omstridda områden och yttre herravälden; de är ungefärliga kuratoriella avgränsningar, inte moderna gränser. Den svaga konturen bevarar föregående fas för att synliggöra varje expansion, sammandragning eller införlivande. Sumer var ett nätverk av stadsstater; linjerna visar cirkulation, inte en enda huvudstad eller en stabil gräns.
Katalogdata
- Läsläge
- Knutpunkter och kontaktvägar
- Sekvens
- 8 faser · Ubaidbyar och nätverk (ca 6500–3800 f.Kr.) → Urban koncentration i Uruk (ca 4000–3500 f.Kr.) → Urukhorisonten (ca 3500–3100 f.Kr.) → Jemdet Nasr och regionalisering (ca 3100–2900 f.Kr.) → Sumeriska stadsstater (ca 2900–2350 f.Kr.) → Införlivande i det akkadiska riket (ca 2334–2154 f.Kr.) → Ur III-riket (ca 2112–2004 f.Kr.) → Isin-Larsa och babyloniska arv (från ca 2004 f.Kr.)
- Noder
- Eridu (sjätte–fjärde årtusendet f.Kr.) · Uruk (≈3500–3000 f.Kr.) · Ur (tredje årtusendet f.Kr.)
- Område
- Ungefärlig avgränsning av Ubaidsamhällen i södra Mesopotamien.
- Förbehåll
- Sumer var ett nätverk av stadsstater; linjerna visar cirkulation, inte en enda huvudstad eller en stabil gräns.
En närmare titt
Cirka 1 min läsning · Avsnitt: 1. Fördjupad läsning och källor · gratis tillgång. Registrerad redaktionell granskning: .
Föremålens räckvidd och en stads tillväxt
Met-essän placerar föremål inspirerade av Mesopotamien från centrala Iran till Nildeltat före ungefär 3000 f.Kr. Därefter minskade denna kulturella expansion, medan städer som Uruk fortsatte att växa. Skillnaden hjälper oss att läsa atlasens faser: ett cirkulationsnätverk kan krympa utan att dess viktigaste urbana centrum försvinner. Det är värdefullt att jämföra två skalor, kontakternas utbredning och den inre omvandlingen av varje bosättning, för att förstå varför de inte alltid utvecklas i samma takt.
- Museum · The Met · Uruk: Den första stadenBesöket har registrerats: .
Läge och territorium
REGIONALT OMFATTNING
Södra Mesopotamien och städerna på flodslättenSödra Mesopotamien och städerna på flodslätten. Markeringen visar områdets ungefärliga mitt, inte en gräns eller en exakt punkt.TERRITORIALATLAS · VERKLIG KARTOGRAFI · SKIFTANDE UTBREDNING
Atlas över Sumer
Städer på flodslätten och cirkulation över viken
Byar, kanaler och rituella centra knyts samman på den södra flodslätten; Ubaid är en arkeologisk tradition, inte en påvisad sumerisk etnicitet.
VAD SOM FÖRÄNDRAS · UrsprungEtt nät av byar, kanaler och helgedomar växer fram på den södra flodslätten, ännu utan en gemensam territoriell myndighet.
- 01 · EriduSjätte–fjärde årtusendet f.Kr.Tempel och långvarig bosättning längst i söder.
Sumer var ett nätverk av stadsstater; linjerna visar cirkulation, inte en enda huvudstad eller en stabil gräns.
Dokumentation för alla perioder
Kartan är interaktiv. Hela kronologin finns också att läsa nedan utan att använda några kontroller.
ca 6500–3800 f.Kr. · Byar och nätverk i Ubaidkulturen
Byar, kanaler och rituella centra knyts samman på den södra flodslätten; Ubaid är en arkeologisk tradition, inte en påvisad sumerisk etnicitet.
Ursprung · Ett nät av byar, kanaler och helgedomar växer fram på den södra flodslätten, ännu utan en gemensam territoriell myndighet.
- Den södra flodslätten · ca 6500–3800 f.Kr.
Ungefärlig avgränsning av Ubaidsamhällen i södra Mesopotamien.
Troligt
ca 4000–3500 f.Kr. · Urban koncentration i Uruk
Uruk och andra centra växer på en sammanlänkad slätt; området visar regional urbanisering, inte ett enhetligt kungarike.
Expansion · Det tidigare området koncentreras kring Uruk och andra städer i söder, med större urban och administrativ täthet.
- Uruk och städerna i söder · ca 4000–3500 f.Kr.
Ungefärligt område för den första urbana koncentrationen.
Troligt
ca 3500–3100 f.Kr. · Urukhorisonten
Föremål, administrativa praktiker och enklaver knyter södern till Susiana och Övre Mesopotamien; materiell spridning och kolonial närvaro är inte detsamma som ett sammanhängande imperium.
Expansion · Från den södra kärnan öppnas enklaver och korridorer mot Susiana och Övre Mesopotamien, med ojämn räckvidd.
- Södra urbana kärnan · ca 3500–3100 f.Kr.
Kärna av städer och kanaler.
Troligt - Utvidgat Uruknätverk · ca 3500–3100 f.Kr.
Avgränsning av kontakter och enklaver; ingen suverän gräns.
Omdiskuterat
ca 3100–2900 f.Kr. · Jemdet Nasr och regionalisering
Uruks nätverk utanför regionen drar sig tillbaka och flera centra bevarar eller omformar skrift och förvaltning.
Sammandragning · Det överregionala nätverket drar sig tillbaka och kartan återgår till flera centrum i söder som bevarar administrativa praktiker.
- Centrum i söder · ca 3100–2900 f.Kr.
Regionaliserat område utan en enda huvudstad.
Troligt
ca 2900–2350 f.Kr. · Sumeriska stadsstater
Ur, Uruk, Lagash, Kish och andra städer konkurrerar och sluter avtal; den yttre ramen samlar självständiga politiska enheter.
Fragmentering · Samma slätt delas mellan rivaliserande stadsstater; den visuella enheten blir en omstridd mosaik.
- Konstellation av stadsstater · ca 2900–2350 f.Kr.
Område delat av rivaliserande städer, ingen territorialstat.
Troligt
ca 2334–2154 f.Kr. · Införlivande i det akkadiska riket
En akkadisktalande dynasti införlivar sumeriska städer; den politiska förändringen utplånar inte lokala språk, kulter eller ämbeten.
Införlivande · De södra städerna införlivas i ett större akkadiskt område, även om kontrollen varierar mellan regionerna.
- Ungefärligt akkadiskt rike · ca 2334–2154 f.Kr.
Ungefärlig maximal utbredning; kontrollen hade olika styrka.
Troligt
ca 2112–2004 f.Kr. · Ur III-riket
Ur centraliserar åter stora delar av södern och införlivar grannterritorier genom provinser, tribut och fälttåg med olika räckvidd.
Expansion · Efter den akkadiska krisen återuppbygger Ur ett mer kompakt herravälde över södern och några närliggande tributpliktiga områden.
- Ur III · ca 2112–2004 f.Kr.
Ungefärligt administrerat och tributpliktigt område.
Troligt
från ca 2004 f.Kr. · Isin-Larsa och babyloniska arv
Ur-riket splittras; sumeriskan upphör med tiden att vara vardagsspråk men lever vidare i skolor, liturgier och arkiv.
Fragmentering · Urs herravälde upplöses i efterföljarriken som Isin och Larsa, vilka konkurrerar om städerna och kanalerna i söder.
- Efterföljarriken i söder · 1900–1700-talet f.Kr.
Rivaliserande riken som ärver institutioner från södern.
Troligt
Dokumenterade platser
- Eridu · Sjätte–fjärde årtusendet f.Kr.
Tempel och långvarig bosättning längst i söder.
- Uruk · ≈3500–3000 f.Kr.
Urban koncentration, förvaltning och tidig skrift.
- Ur · 3:e årtusendet f.Kr.
Hamn, hov, gravplats och nätverk i viken.
Rutter och kontakter
- dokumenterad historisk förbindelse
- dokumenterad historisk förbindelse
Sumer var ett nätverk av stadsstater; linjerna visar cirkulation, inte en enda huvudstad eller en stabil gräns.
Källor och referenser
Tyckte du om den här föremålssidan?
Din åsikt hjälper oss att förbättra museet. Du kan ändra den när du vill.
Laddar din recension...