Svenska
Español
English
Français
Italiano
Deutsch
Русский
Português
Polski
Română
Norsk bokmål
Suomi
Türkçe
العربية
简体中文
한국어
हिन्दी
ΕλληνικάEGYPTEN · STATSBILDNING
Forntida Egypten
Ett rike vid Nilen
Samhällena i Nildalen och Nildeltat förenades gradvis till ett rike.
Museidokumentation · fritt tillgänglig läsning utan konto.
Genererad rekonstruktion · Uttryckligen angiven visuell hypotes
Angiven visuell rekonstruktion skapad för museal kontextualisering; den är varken ett fotografi av originalet eller dokumentärt belägg.
Varför denna port leder till ett annat museum
I Nildalen dök namn, bilder och emblem upp på etiketter, kärl och sigill medan eliterna samlade resurser, byggde gravar av soltorkat tegel och knöt samman territorier. Det så kallade enandet omkring 3100 f.Kr. var en process, ingen enskild, fullständigt avkodad scen.
På några få generationer delade samhällen med olika traditioner en igenkännbar förvaltning och visuell kultur. Monumental stenarkitektur, däribland pyramiderna, växte fram senare: Djosers trappstegspyramid och de stora pyramiderna tillhör senare århundraden, nära slutet av denna tidslinje, inte själva enandet.
Perioden som målmuseet omfattar: Bakgrund ≈5300 f.Kr. · Dynastisk stat 3100–30 f.Kr.
INNAN DU GÅR IN
En första blick på Egypten
Hitta rätt i tiden, utforska förändringarna och välj nästa steg.
- När
- Förhistoria ≈5300 f.Kr. · Dynastisk stat 3100–30 f.Kr. · AFRIKA
- Var
- Nordöstra Afrika · Nildalen och Nildeltat
- Vad denna samling omfattar
- På varandra följande monarkier och dynastier; en lång kulturtradition med stora inre förändringar
Det gamla Egyptens historia börjar långt före pyramiderna. Samhällena i Nildalen och deltat odlade, utbytte varor och utvecklade former av skrift och styre. Omkring 3100 f.Kr. formade de första dynastierna en monarki som förenade tidigare åtskilda territorier.
Under de följande tre årtusendena förändrades huvudstäderna, gränserna och härskarna. Det fanns perioder av enhet och splittring, expansion mot Nubien och Levanten samt dynastier av olika ursprung. För att förstå Egypten måste man se både på faraonerna och på dem som odlade, byggde, skrev och underhöll templen. Införlivandet i Rom år 30 f.Kr. förändrade den politiska makten, men fick inte dessa bruk att försvinna över en natt.
PLATSEN SPELAR ROLL
Området och dess förbindelser
Dalen och deltat var dess centrum. Kontrollen över Nubien, Sinai och Levanten varierade mellan perioderna: Kartan över den största utsträckningen representerar inte hela Egyptens historia.
EN HISTORIA AV FÖRÄNDRING
De viktigaste perioderna
Dateringarna är ungefärliga. Perioderna hjälper oss att orientera oss i det förflutna, men deras gränser var inte alltid desamma i alla regioner.
ca 5300–3100 f.Kr.
Regional fördynastisk tid
Samhällena i deltat och Övre Egypten utvecklar olika förlopp som gradvis sammanstrålar; de var inte två stabila kungariken under hela perioden.
ca 3100–2686 f.Kr.
Thinitisk tid · Dynastierna I–II
Monarkin förenar dalen och deltat från flera centrum; Narmer är inte en bokstavlig redogörelse för ett enda fälttåg, och hans identifiering med Menes är inte säker.
2686–2181 f.Kr.
Gamla riket
Hovet i Memfis befäster Nilkorridoren och mobiliserar expeditioner till Sinai och Nubien; ett stenbrott eller en rutt motsvarar inte en sammanhängande provins.
2181–2055 f.Kr.
Första mellantiden
Makten fördelas mellan regionala makter, särskilt Herakleopolis och Thebe; det var inte ett enhetligt politiskt tomrum.
Fortsätt berättelsen: 10 etapas más
2055–1650 f.Kr.
Mellersta riket
Återföreningen från Thebe återställer kontrollen över dalen och utvidgar fästningsnätet mot Nedre Nubien; den gamla formuleringen ”demokratisering av livet efter detta” kräver nyansering.
1650–1550 f.Kr.
Andra mellantiden
Avaris och hyksoshärskarna dominerar stora delar av norr, Thebe behåller makt i söder och Kerma ingriper i Nubien; det var inte en plötslig nomadinvasion.
1550–1069 f.Kr.
Nya riket och imperietiden
Den största utsträckningen, som var tillfällig och ojämn, når från den fjärde katarakten till Syrien. Hatshepsut, Akhenaton, Tutankhamon och Ramses II tillhör olika tidpunkter; Atons monoteistiska karaktär är fortfarande omdiskuterad.
1069–747 f.Kr.
Libyska och thebanska makter
Dynastier med eliter av libyskt ursprung styr från flera centrum i deltat, medan Thebe behåller en egen religiös och politisk auktoritet. Dessa beteckningar beskriver härskarhus och koalitioner, inte två homogena befolkningar eller orörliga gränser.
ca 747–664 f.Kr.
Kushitisk uppgång och herravälde · Dynasti XXV
Kungarna av Kush utvidgar sin makt från Napata och kommer till slut att styra Egypten. Startdatumet markerar dynastins uppgång: Integreringen av dalen skedde gradvis, och herraväldet över deltat förblev omstritt, särskilt under de assyriska fälttågen.
664–525 f.Kr.
Saitisk renässans
Dynasti XXVI återförenar Egypten från Sais och stärker förbindelserna kring Medelhavet; ”renässans” beskriver politiska och konstnärliga val, inte en oförändrad återgång till det förflutna.
525–404 f.Kr.
Första persiska herraväldet · Dynasti XXVII
Kambyses II införlivar Egypten i det akemenidiska riket, och hans efterträdare styr genom en satrapi och lokala myndigheter. Kontinuiteten i egyptiska tempel och ämbeten upphäver inte erövringen, upproren eller de regionala variationerna i kontroll.
404–343 f.Kr.
Egyptisk återupprättelse · Dynastierna XXVIII–XXX
Dynastier med centrum i Sais, Mendes och Sebennytos återfår suveräniteten och motstår nya akemenidiska expeditioner. ”Återupprättelse” betecknar politisk självständighet, inte en oförändrad återgång till en tidigare tidsålder.
343–332 f.Kr.
Andra persiska herraväldet · Dynasti XXXI
Artaxerxes III återerövrar Egypten och återupprättar akemenidiskt herravälde fram till Alexanders intåg. Det var ett kort och konfliktfyllt intervall, inte en obruten fortsättning på det första persiska herraväldet.
332–30 f.Kr.
Makedonsk erövring och ptolemaiskt kungarike
Alexander tågar in i och ockuperar Egypten 332 f.Kr.; de grekiska källorna beskriver ett gynnsamt mottagande. Ptoleméerna styr från Alexandria och antar även faraoniska former. Kleopatra VII är den sista självständiga härskaren; Octavianus – den blivande Augustus – införlivar Egypten i Rom år 30 f.Kr.
BORTOM DATUMEN
Hur människor levde och såg världen
Vem som styrde och hur makten förändrades
Farao styrde genom ämbetsmän, skrivare, lokala myndigheter och tempel. Denna organisation fungerade inte likadant under alla dynastier. Gamla, Mellersta och Nya riket växlade med perioder av splittring; senare styrde även kushitiska dynastier, persiska kungar och ptoleméerna. Kronologin hjälper oss att undvika att placera Djoser, Ramses II och Kleopatra i samma Egypten.
Att arbeta, äta och leva vid Nilen
Att odla och lagra spannmål, tillverka bröd och öl, föda upp djur, fiska eller bearbeta trä upptog en stor del av vardagen. Husen och bruksföremålen hjälper till att rekonstruera den. Gravscener visar också dessa arbeten, men de valdes för att trygga den avlidnes mat och välbefinnande, inte för att neutralt skildra hela samhället.
Att mäta, skriva och organisera ett byggnadsarbete
Ett byggnadsarbete behövde mycket mer än sten: gemensamma mått, materialräkenskaper, transporter och arbetslag. De äldsta etiketterna och sigillen visar vikten av att registrera leveranser. Århundraden senare visar alnsmåttet med Mayas namn vad en längdstandard bidrar med: Olika personer kan jämföra sina mått med samma referens.
Gudar, tempel och omsorg om de döda
Templen, offren och begravningarna ger inblick i trosföreställningar som varierade med plats och tid. Under Nya riket utvidgade härskarna stora centrum som Karnak. Under senare perioder finner vi en bred variation av amuletter, offer och frågor till gudarna. Omsorgen om de döda handlade inte bara om mumier: Texterna, maten och minnet av personen var också viktiga.
Ett land förbundet med sina grannar
Nilen förband regioner, men Egypten var aldrig isolerat. Landet handlade och stred med sina grannar. Under sentiden samlade Naukratis och andra bosättningar i deltat egyptier och greker. Under Rom knöt Alexandria och Röda havets hamnar varor från dalen till rutter i Medelhavet, Afrika och Indiska oceanen. En kontakt kunde föra med sig varor, nya invånare eller en armé; alla hade inte samma verkan.
Bilder, instrument och firanden
Reliefer och statyer visade kungar, gudar och privatpersoner i konkreta sammanhang. Instrumenten tillför en annan del av detta liv: Met bevarar en bärbar harpa från Nya riket, av den typ som avbildas tillsammans med sångare och andra musiker. Att jämföra verk från olika tider gör det möjligt att se förändringar i smak och funktion, i stället för att föreställa sig en alltid identisk egyptisk konst.
MÄNNISKOR OCH VITTNESMÅL
Möt huvudpersonerna
Posterna skiljer mellan historiska personer, avbildningar och rekonstruktioner. De förklarar sammanhanget, de tillgängliga källorna och kopplingarna till andra personer.
Imhotep
Imhotep var knuten till Djoser och blev långt senare ihågkommen som vis man och helare.
Läs faktasidan
Hatshepsut
Hatshepsut styrde som farao och avbildades med olika kombinationer av kropp, titlar och kungliga insignier.
Läs faktasidan
Akhenaton (Echnaton)
Akhenaton flyttade hovet och gav Atonkulten en central roll i sitt styre.
Läs faktasidan
Tutankhamon
Tutankhamon regerade under få år, under en period då kulterna från före Akhenaton återupprättades.
Läs faktasidan
Ramses II
Ramses II lät uppföra tempel, statyer och inskrifter som spred hans namn och bedrifter.
Läs faktasidan
Kleopatra VII
Kleopatra VII styrde Egypten och sökte allianser mitt under de romerska inbördeskrigen.
Läs faktasidanTITTA NÄRMARE
Föremål och platser att börja med
Ett urval från målmuseet. Öppna varje post för att läsa dokumentationen och se bilderna.
Naqadaetiketter
De första egyptiska tecknen finns på etiketter och behållare knutna till varor, namn och platser.
Läs faktasidan
Koppar och sten
Stenredskap fortsatte att användas tillsammans med kopparredskap i århundraden.
Läs faktasidan
En Kermabägare deponerad i Abydos
Denna bägare tillverkades i Nubien och hittades i en grav i Abydos i Egypten.
Läs faktasidan
DET SOM FINNS KVAR
Arvet och det vi fortfarande undersöker
Egypten lämnade monument, arkiv, tekniker och religiösa traditioner som fortsatte att förändras under andra styren. Templen, gudabilderna och gravskicken från romersk tid visar denna kontinuitet med förändringar, inte en kultur som stannat i tiden.
VÄLJ DITT NÄSTA STOPP
I detta museum
Källor till introduktionen
Varje tema länkar till sin dokumentation. Den fullständiga bibliografin samlar även källor till kronologin, personerna och kopplingen mellan museerna.
Se alla källor och referenser →Vad vi vet och vad vi tolkar
Tidiga inskrifter, sigill, gravar och ceremoniella föremål stöder statsbildningen. Narmer hör till denna tidshorisont; att säkert identifiera honom med Menes i senare berättelser förblir en tolkning.
Katalogdata
- Datum
- Naqada III ≈3200–3100 f.Kr.
- Plats
- Nildalen och Nildeltat · Abydos
- Fyndmaterial
- Elfenben, ben, trä, keramik och sigill
- Skrift
- Tidiga hieroglyftecken
- Enande
- Politisk process omkring 3100 f.Kr.
- Pyramider
- Från Djoser, århundraden efter denna första statsbildning
En närmare titt
Cirka 1 min läsning · Avsnitt: 1. Fördjupad läsning och källor · gratis tillgång. Registrerad redaktionell granskning: .
En etikett kunde datera ett år och beskriva en olja
Etiketterna av elfenben, ben eller trä från 1:a dynastin förenade bilder av händelser, namn och korta inskrifter. Enligt Petrie Museum fästes de vid kärl med dyrbar olja och angav även mängd och kvalitet. Den tidiga förvaltningen förenade därmed två nivåer: minnet av ett år och identifieringen av ett innehåll. Många kommer från gravar i Abydos och Saqqara; att de bevarats i gravar innebär inte att all skrift uppstod för att tala om döden. De gör det också möjligt att rekonstruera varors cirkulation och klassificering.
- Museum · UCL Digital Egypt · Ivory, bone and wooden tablets of the First DynastyBesöket har registrerats: .
Läge och territorium
LOKALISERAD FYNDPLATS
Abydos · EgyptenMarkör för Abydos arkeologiska landskap.Kulturella kopplingar
Källor och referenser
- UCL · Den egyptiska statens framväxt
- Metropolitan Museum · konst från forntida Egypten
- UCL Digital Egypt · Ivory, bone and wooden tablets of the First Dynasty
- British Museum · Tidigt Egypten
- Egyptens ministerium för turism och fornminnen · Historiska perioder
- The Met · Egypten, 1000 f.Kr.–1 e.Kr.
- UNESCO · Gebel Barkal och platserna vid Napata
- UNESCO · Persepolis
- UCL · Egyptens kronologi
- Harvard · Vardagsliv i det gamla Egypten
- Musée du Louvre · Mayas alnsmått, N 1538
- The Met · Egypten under Nya riket
- The Met · Egypten under sentiden
- The Met · Egypten under Rom
- The Met · Axelharpa från Nya riket, 43.2.1
- The Met · Imhotepstatuett med inskrift, 10.175.132
- The Met · De forntida egyptiernas vardagsliv
- The Met · Sandaler, dynasti 18
- The Met · Sittande staty av Hatshepsut med inskrift, 29.3.2
- The Met · Huvud av Akhenaton (Echnaton) med Atoninskrift, 21.9.570
- UCL Digital Egypt · Akhenaton (Echnaton), regeringstid och kronologi
- Egyptens ministerium för turism och fornminnen · Tutankhamons grav
- University of Oxford · Tutankhamons rumsliga arkiv · Mask 256.a
- The Met · Tutankhamons värld
- British Museum · Kolossalstaty av Ramses II med inskrift, EA19
- UCL Digital Egypt · Ramses II
- British Museum · Tetradrachm med porträtt av Kleopatra VII
- UCL Digital Egypt · Ptolemaiskt Egypten
- The Met · Chiton, peplos, himation
- The Met · Marmorstaty av en kvinna
DITT NÄSTA BESÖK
Utforska Egypten
Samma samling, två sätt att utforska. Välj hur du vill fortsätta.
Tyckte du om den här föremålssidan?
Din åsikt hjälper oss att förbättra museet. Du kan ändra den när du vill.
Laddar din recension...